MÅNADSKOMMENTAR SUSTAINABLE FRONTIER – SEPTEMBER 2026
VALUTARÖRELSER RÄDDADE MÅNADEN
Fonden steg 0,9% under september, jämfört med en nedgång om 0,8% för MSCI FMxGCC Net TR (SEK) och en uppgång om 3,5% för MSCI EM Net TR (SEK). Den svenska kronan försvagades hela 4% mot den amerikanska dollarn, vilket förklarade hela uppgången. Mätt i absolut avkastning bidrog Bangladesh (+0,9%), Vietnam (+0,4%) och Egypten (+0,3%) mest positivt till fondens utveckling, medan Indonesien (-0,4%) och Pakistan (-0,4%) var de största negativa bidragsgivarna. Relativt jämförelseindex bidrog fondens aktieval och övervikt i Bangladesh (+0,9%), fondens undervikt i Rumänien (+0,8%), samt fondens aktieval i Vietnam (+0,4%) positivt till den relativa avkastningen. Samtidigt tyngdes den relativa utvecklingen främst av fondens aktieval i Pakistan (-0,4%), samt övervikt i Indonesien (-0,4%).
Det största bidraget erhölls från den bangladeshiska banken BRAC Bank (6% av portföljen) som steg till 11% efter en tids konsolidering. Mot slutet av månaden meddelade banken att inflödet av remitteringar hade passerat 2,5 miljarder USD under årets första nio månader, vilket redan översteg rekordnivån på 2,2 miljarder USD för helåret 2025. Banken siktar nu på över 3 miljarder USD för helåret. Under månaden slutförde BRAC Bank även emissionen av en efterställd social obligation om 10 miljarder BDT, vilket ytterligare stärker bankens kapitalbas och förutsättningarna för fortsatt utlåningstillväxt.
Det näst största bidraget erhölls från det egyptiska utbildningsföretaget CIRA (3% av portföljen). Aktien steg 20% efter positiva besked inför det nya läsåret 2026/27. Bolaget meddelade att antalet inskrivna studenter hade ökat med 14% till 84 000, från 73 400 föregående läsår, och därmed överstigit bolagets mål om 80 000 studenter. Den starka utvecklingen ger goda förutsättningar för fortsatt tillväxt, genom en kombination av högre kapacitetsutnyttjande och ökade terminsavgifter.
Det tredje största bidraget erhölls från det vietnamesiska infrastrukturkonglomeratet REE Corp (5% av portföljen). Aktien steg 10% efter att medier rapporterat att undersökningsarbeten hade inletts vid en potentiell plats för en havsbaserad vindkraftspark med en kapacitet på 500 MW.
REE har satt upp ett ambitiöst mål om att tiodubbla sin vindkraftsportfölj till över 1 000 MW fram till 2030. Den aktuella havsbaserade vindkraftsparken, som ännu inte har fått investeringsgodkännande, är ett av de större projekten i bolagets projektportfölj för att nå det planerade kapacitetsmålet. Indexutvecklingen i Vietnam fortsätter att i väsentlig utsträckning påverkas av största indexbolaget Vingroup som vi tidigare skrivit om. Aktien utgör omkring 33% av MSCI Vietnam och föll 4% under månaden. I vår bedömning har aktien fortsatt en nedsida på omkring 80%.
Det största negativa bidraget erhölls från det indonesiska mediebolaget Media Nusantara (1% av portföljen) som föll hela 40% på en svag indonesisk marknad. Bolaget har misslyckats med att tydliggöra värden efter särnoteringen av sin digitala verksamhet. Värdet på bolagets aktier i 80%-ägda MNC Digital uppgår nu till knappt 5x börsvärdet och det är tydligt att marknadens förtroende är obefintligt. Vi tog en pratstund med bolaget under september månad där vi uttryckte våra betänkligheter, något vi kommer att återkomma till vid en senare tidpunkt.
Det näst största negativa bidraget erhölls från pakistanska Interloop (4% av fonden) som föll 7% under månaden på en stillastående pakistansk marknad. Bolaget släppte under månaden sitt resultat för det fiskala året 2026 (slutar 30/6). Resultatet kom in högre än väntat, men delvis p.g.a. engångsposter. Bruttomarginalen under årets sista kvartal kom in lägre än väntat p.g.a. högre kostnader, samtidigt som rupeen förblev stark mot dollarn.
MARKNADENS UTVECKLING
Med kriget mellan USA och Iran inne på sin åttonde månad syns ännu ingen lösning i sikte, där Irans föreslagna sjudagarsplan för en öppning av Hormuzsundet avvisades av Trump. Oljepriset handlades till över 100 dollar fatet (Brent) under månaden efter eskaleringen av konflikten och en stängning av Saudiarabiens East-West Pipeline efter att den hade attackerats av Huthirebellerna. Uppgifter gör dock gällande att oljeflödet ut från Mellanöstern är tillbaka på nivåer från innan krigsutbrottet, där antalet passager genom Hormuz påstås ha återgått till normala nivåer och flödet genom East-West Pipeline redan är uppe på halva kapaciteten. Ännu så länge har det dock inte gett avtryck i oljepriset. Parallellt med oljeprisuppgången har även globala räntor fortsatt upp under september, där bland annat den amerikanska tioårsräntan passerade 5% för första gången sedan 2007. Ränteuppgången har även påverkat flertalet europeiska länder där framför allt Frankrike pekas ut som särskilt sårbart givet en hög statsskuld och ett fortsatt stort budgetunderskott. Intressant i sammanhanget är att räntespreadarna mellan större tillväxtmarknader och USA har sjunkit. Under september föll t.ex. räntespreaden på den 10-åriga obligationsräntan mellan såväl Indien och Indonesien till omkring 2%. Historiskt har dessa länder fått betala omkring 4% mer än USA för sin långfristiga upplåning. Det kan ses som att förtroendet för USA som låntagare har minskat.
Som vi skrev i månadsbrevet redan i mars har våra marknader som förväntat klarat sig relativt väl givet omständigheterna. Det innebär dock en hel del ansträngningar och situationen skapar ett ”vänta och se-läge” där investerare avvaktar med större investeringar. Även om det är svårt att förutspå Trumps agerande, torde det finnas en vilja på båda sidor att deskalera och normalisera energipriserna. Säga vad man vill om Trump men hans agerande tenderar i alla fall att stötta hans egenintresse. Det utdragna kriget i Iran och effekten på amerikanska bränslepriser har givit tydliga spår i opinionsmätningarna inför mellanårsvalen den 3 november. Oddsen för att demokraterna tar majoriteten i både kongressen och senaten har stigit från drygt 40% i början av juli till närmare 60% nu (källa: prediction markets). Slutet av oktober lär handla om en hel del politik, såväl amerikansk inrikespolitik som potentiellt geopolitiskt påverkande nyheter. Bland sådana ska inte uteslutas en mer långtgående uppgörelse mellan Iran och USA.
